Arbetet behandlar idrotts- och evenemangsarenors lämpliga lokalisering i staden i förhållande till dess funktioner och effekter..

Arbetet behandlar idrotts- och evenemangsarenors lämpliga lokalisering i staden i förhållande till dess funktioner och effekter..

Självständigt arbete, 15 högskolepoängÖversättarutbildning 2, ÖU2200, MasterutbildningVT 2011Handledare: Sigrid DentlerExaminator: Ingmar Söhrman.

Huvudsyftet med denna uppsats är att undersöka rättsläget avseende tillståndsgivning till vindkraftverks etablering på land. I uppsatsen behandlas miljöbalkens första fyra kapitel. I studien granskas det först tre tillståndsärenden från tre olika länsstyrelser och sedan genomförs en kortare rättsfallstudie över prejudicerande domar avseende lokaliseringen. En mycket tung vägledning för lokaliseringsbedömningen utgör, både för länsstyrelserna och för domstolen, översiktsplanering eller andra eventuella planeringar och policy. Länsstyrelserna behandlar planeringar eller policy med en annan utgångspunkt än domstolen gör.

Detta kandidatarbete är skrivet våren 2010 inom planering på institutionen för stad och land vid Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetet är en fallstudie som undersöker huruvida Hudiksvalls kommun har ett lokaliseringsperspektiv av livsmedel och energi i den kommunala fysiska planeringen. Som bakgrund till arbetet ges en ökad efterfrågan av lokalproducerade livsmedel och behovet att minska användandet av fossila energibärare. I arbetet framkommer det att kommunens syn på lokalisering i den fysiska planeringen skiljer sig åt mellan livsmedel och energi. Kommunens energiförsörjning ses som en säkerhetsfråga enligt lagen om kommunal energiplanering och redan idag bedrivs ett aktivt arbete för att öka den lokala energiförsörjningen.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva dagligvaruhandelns lokalisering och strukturomvandling i Gävleregionen (A-region 56). Att studera dagligvaruhandeln ger en bild av samhällsförändringen över tiden och en föraning av framtida tendenser.Metod: Undersökningen genomfördes med hjälp av data tillhandahållet av Handelns utredningsinstitut (HUI). Dagligvarubutikernas lokalisering visas i geografiska kartor och de olika butikstypernas marknadsandelar studeras för att belysa strukturomvandlingen.Resultat & slutsats: Det presenterade resultatet visar ett allt glesare butiksnät med färre och större enheter.Förslag till fortsatt forskning: Uppsatsen begränsas till att endast undersöka dagligvaruhandelns lokalisering och strukturomvandlingen i Gävleregionen (A-region 56). En liknande studie över ett större geografiskt område skulle ge en än bättre bild över dagligvaruhandelns utveckling.Uppsatsens bidrag: Uppsatsen kan med fördel studeras av intressenter inom samhällsplanering, fastighetsekonomi och handel..

Vindkraftens andel av den svenska elproduktionen har varit begränsad länge, trots politiska initiativ för att främja utvecklingen har investeringstakten varit låg över tid för att under tidigt 2000-tal accelerera betydligt. Över tid har mängder med forskningsartiklar publicerats om vindkraften för att synliggöra flaskhalsar i utvecklingen. Utöver brister i exempelvis svenska vindkraftspolicyn har mer basala faktorer lyfts fram som en avgörande del i vindkraftens framsteg. En av dessa faktorer en investerare möter och som vissa forskare pekat ut som väsentlig uppträder på lokal nivå, den lokala beslutsfattarens vilja att godkänna bygglov i kommunen. I denna ekonometriska studie är syftet att undersöka vilka lokala variabler som påverkar utbudet av vindkraft i Sveriges kommuner.

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vilka förutsättningar som finns för en hållbar stadsplanering med tanke på placering av dagligvaruhandelsetableringar och hur människors resvanor dit ser ut. För att ta reda på det har vi använt oss av en kvantitativ enkätundersökning där vi har delat ut enkäter i tre butiker i Lund som har haft olika typer av lokalisering. Vi valde en centralt belägen, en i ett stadsdelscentrum och en belägen i utkanten av staden. Resultatet har visat att för de totalt 524 deltagande kunderna från de tre butikerna så var bilen det vanligaste färdmedlet. Nästan hälften av kunderna valde att cykla eller gå till mataffären. Det var dock stora skillnader i valet av transportsätt mellan de olika butikerna. Det mest intressanta resultatet var en bekräftelse på det vi anat, nämligen att butiken med den bilvänligaste omgivningen var den som människor oftast åkte bil till..

Tidigare studier visar att återvinningsstationer med en god lokalisering och tillgänglighet ökar människors benägenhet till att källsortera. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Östersunds återvinningsstationer kan lokaliseras för en ökad tillgänglighet och därmed en förbättrad insamling av hushållsavfall. Uppsatsen analyserar dagens återvinningsstationer och människors attityder till källsortering i syfte att presentera en optimerad lokalisering av Östersunds återvinningsstationer. Metoden består av en litteraturstudie, en enkätundersökning, fältobservationer samt en statistik-­ och tillgänglighetsanalys av stadens befolkning och trafikflöden.Östersunds tolv återvinningsstationer är idag lokaliserade intill handelsplatser och bilvägar i utankanten av stadens bostadsområden. Anläggningarna utnyttjar inte sin maximala tillgänglighet och begränsar därmed människor utan bil att källsortera.

Bakgrund: Företag söker att minimera sina transportkostnader. Ett sätt att uppnå detta är genom att lokalisera sitt lager där transportarbetet minimeras. Uppsatsens fallföretag ProfilGruppen AB har en tredjepartslogistiker, ÅGL Logistik, vars lager har fungerat som ProfilGruppens huvudsakliga lager och omlastningspunkt i över 30 år. Lagret har legat på samma plats under hela denna period och det är därför intressant att undersöka huruvida en lämpligare lokalisering är möjlig eller ej.Syfte: Syftet med denna uppsats är att beräkna lokaliseringen av en terminal enligt tyngdpunktsmetoden. Syftet är även att utifrån denna lokalisering ta hänsyn till andra faktorer för att kunna argumentera för en teoretiskt välgrundad lokalisering samtidigt som hänsyn tas till praktiska omständigheter.Metod: Denna uppsats är en fallstudie på ProfilGruppen AB.

Lokaliseringsregeln kan vid en första anblick verka enkel, bästa lokalisering skall väljas. Ju mer man fördjupar sig i regeln desto mer inser man komplexiteten i regeln. Lokaliseringsregeln skall ta hänsyn till att människors hälsa och miljön skyddas mot felaktig vatten- och markanvändning. Utöver lokaliseringsregeln omfattas bedömningen, om vad som är bästa lokalisering, även av skälighetsregeln, samt 3 och 4 kapitlet, d.v.s. hushållningsbestämmelserna.

De svenska fjällen skyddas i dagsläget av miljömålet Storslagen fjällmiljö, ett mål som ämnar bevara fjällens ursprunglighet och därmed skydda dem mot ingrepp. Den svenska regeringen har även inrättat 13 områden klassade som obruten fjällmiljö, områden vars natur- och kulturvärden ska värnas om och som, i så stor utsträckning som möjligt, ska hållas orörda. Båda dessa skyddsformer hotas nu av de planer som finns på att bygga ut vindkraften i landet. I denna studie undersöks den visuella påverkan som finns från dagens vindkraftverk samt den ökade visuella påverkan som genom fattade beslut är på väg. Metoden för studien är en rumslig GIS-analys som undersöker hur stora områden som vindkraften påverkar visuellt.

Detektion av gasläckor används i en mängd olika applikationer som till exempel kvalitetskontroll av kylskåp, lokalisering av skador på kablar och lokalisering av bränsleläckor i bränsletankar.Denna rapport undersöker förbättring av detektionsalgoritmen i en existerande vätgasdetektor.CUSUM algoritmen är en enkel men kraftfull metod för att snabbt detektera små ändringar i nivån av en signal. Denna metod är anpassad till det dynamiska beteendet i sensorn som används för att spåra vätgasläckorna och även utvärderad på omfattande mätningar utförda på läckor med kända storlekar. Resultaten visar att användning av den föreslagna detektionsalgoritmen innebär en betydande ökning av detektorns prestanda. Särskilt bra blir resultatet på små läckor..

Detektion av gasläckor används i en mängd olika applikationer som till exempel kvalitetskontroll av kylskåp, lokalisering av skador på kablar och lokalisering av bränsleläckor i bränsletankar.Denna rapport undersöker förbättring av detektionsalgoritmen i en existerande vätgasdetektor.CUSUM algoritmen är en enkel men kraftfull metod för att snabbt detektera små ändringar i nivån av en signal. Denna metod är anpassad till det dynamiska beteendet i sensorn som används för att spåra vätgasläckorna och även utvärderad på omfattande mätningar utförda på läckor med kända storlekar. Resultaten visar att användning av den föreslagna detektionsalgoritmen innebär en betydande ökning av detektorns prestanda. Särskilt bra blir resultatet på små läckor..

Denna uppsats är en upptäcktsstyrd fallstudie av jämförande typ inom vilken tre kommuners vindkraftsplaner studeras. Syftet med arbetet är att studera kommunernas hantering och ställningstaganden kring vindkraftens visuella påverkan på landskapet samt ljudnivåerna. Arbetet har genomförts med hjälp av en fallstudie där de tre utvalda kommunernas hantering och ställningstaganden kring vindkraftens påverkan på landskapet samt ljudnivån har analyserats för att sedan jämföras med varandra. Analysen har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. De studerade kommunerna har valts ut utifrån energiföretaget O2:s ranking av Sveriges kommuners vindkraftspotential.